Ensamheten är värst

Maria Linusson arbetar inom hemtjänsten i Torsby kommun i Värmland. Foto: Hannah Engberg/Sveriges Radio

Ensamheten värst

Dagboksanteckningar gjorda av Siri Johansson (1918-2010) under de sista 18 åren av sitt liv, sammanställda och utgivna av hennes son Sven Teglund.

Hon bodde i Husum i Ångermanland och var hemmafru, mamma till fyra pojkar. När maken Ernfrid gick bort började hon föra dagbok. Genom den får man ett unikt inifrånperspektiv på detta att åldras och leva ensam.

 

Ingrid vårdas i hemmet mot sin vilja.

Ingrid Olsson, 93, ramlade på tvärbanan i mars och skadade ryggen svårt. Sen dess har hon åkt in och ut på sjukhus åtta gånger. Hon vill inte längre bo kvar ensam hemma.

Men det är stor brist på äldreboenden. På 17 år har 30 000 platser på äldreboende försvunnit.

– Det är inte klokt hur man behandlar gamla människor som betalat skatt hela livet!  Helst skulle jag vilja få bo på ett servicehus, men det finns ju knappt några sådana kvar.

Länken nedan visar filmad intervju av Expressen. Av Anna Bäsén och Amanda Karlsson

https://www.expressen.se/nyheter/ingrid-93-vardas-i-hemmet-mot-sin-vilja/

 

Sveriges bästa hemtjänst

Områdeschefen Ann-Sofi Holm Danielsson ville att Vännäs kommun skulle ha ”Sveriges bästa hemtjänst” när hon var med i SVT:s serie med samma namn. Nu väljer hon att säga upp sig på grund av hög arbetsbelastning och för lite resurser.

Ann-Sofi Holm Danielsson har idag ansvar för ett 70 tal anställda och runt 300 brukare. Hon har förståelse för att det måste göras besparingar, men menar att det blir svårt att driva verksamheten framåt när det inte finns tillräckligt med resurser.

– De stora kostnaderna är ju personalkostnader och det är vår viktigaste resurs. Ska man göra besparingar så blir det på personalen som redan har en tung arbetssituation.

Socialchefen: ”Kan hålla med henne”

Ulf Norberg är socialchef i Vännäs kommun och tycker att hemtjänsten håller hög kvalitet, men inser att de ökade kraven tär på personalen och att det finns en risk att det går ut över kvaliteten.

– Det är tråkigt att hon slutar, hon har gjort ett fantastiskt jobb. Jag kan hålla med henne om att arbetsbelastningen är hög både för henne och personalen, säger Norberg. Källa SVT Västerbotten

 

henning-in-memorian

http://www.svt.se/sveriges-basta-hemtjanst/   Klicka på länken som är en bild från tv-dokumentären och följ Hemtjänsten i Vännäs med sitt fina arbete att förbättra livet för sina klienter och vårdtagare. Nog finns det stort utrymme till förbättring med små medel? 

Ta de äldres oro på allvar

Att vara ofrivilligt ensam kan påverka den egna hälsan negativt. Det gäller oss alla, oavsett ålder. Men när vi blir äldre blir ensamheten än mer påtaglig.

Livskamrater går bort och vänskapskretsen blir allt mindre. Hälsan sviktar och det kan bli allt svårare att ta sig utanför hemmets väggar.

Var fjärde plats borta

Nästan sju av tio som bor på äldreboende lider av ensamhet, enligt en enkätundersökning som Socialstyrelsen har gjort. Och det gäller de som har turen att få en plats. Sedan år 2000 har var fjärde plats på ­äldreboende tagits bort. I stället tvingas många äldre att bo kvar hemma mot sin vilja. Främst för att kommunerna vill spara pengar. Enligt hemtjänsten lever åtta av tio ensamma och majoriteten är kvinnor.

Det är stor skillnad att bo på ett äldreboende tillsammans med andra, med gemensamma utrymmen, än att bo ensam i sin lägenhet mot sin vilja. Inte minst eftersom hemtjänsten på många håll i landet har hög personalomsättning och slimmade scheman med undersköterskor som ofta bara har tillåtelse att göra exakt det som en biståndsbedömare har beslutat om. Äldre uppger i Socialstyrelsens undersökning att en faktor som påverkar känslan av ensamhet är att de tycker att hemtjänstpersonalen inte har tillräckligt med tid till sina arbetsuppgifter.

Saknar kunskap

Det handlar inte bara om fysisk ensamhet. Bemötandet och dialog är minst lika viktigt. I förrgår rapporterade Sveriges Radios Ekot att många äldre med hemtjänst har behov av att prata om existentiella frågor, om livet och döden. Förutom tid saknar också personalen många gånger utbildning och kunskap i hur man hanterar den kontakten. Nu kräver Sveriges samtliga pensionärsorganisationer att hemtjänstpersonalen ska utbildas i detta.

I vårt samhälle, så besatt av tiden, ska det effektiviseras och räknas på – vi glömmer bort vikten av den mellanmänskliga kontakten. Men då ska vi komma ihåg vilken inverkan det har på vår hälsa. Enligt Peter Strang, forskare på Karolinska institutet, innebär långvarig, ofrivillig ensamhet en kronisk, lågintensiv stress som i sin tur kan leda till högt blodtryck, ökad risk för sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och demens. Och en högre risk för depression.

Det är ingen liten fråga med andra ord. Våra äldres ensamhet måste bli en fråga med högre prioritet. Behovet av mer personal är stort i både på äldreboenden och i hemtjänsten.

Fler händer ger mer tid att bota ensamheten.

Av Somar Al Naher Aftondbladet ledare , 19 juli 2016

 

Samhällsproblem dumpas på de äldre

Förutom att språksvårigheterna orsakar problem för de äldre blir den tunga arbetsbördan än tyngre för de andra som arbetar inom äldreomsorgen. De behöver både ta ansvar för sina kollegers bristfälliga svenska och ta över vissa av deras arbetsuppgifter.

Larm missas på grund av personalens bristfälliga svenska. En brukare får sitta på altanen i timtal, för att timvikarien inte har förstått att vederbörande vill gå in. Personal utför inte sina arbetsuppgifter ordentligt på grund av att de har svårt att förstå instruktionerna från arbetsledaren.

I flera kommuner har bristen på svenskkunskaper lett till Lex Sarah-anmälningar. Personalen har alltså känt sig tvingad att anmäla situationen till kommunen på grund av missförhållanden eller att det har funnits påtagliga risker för missförhållanden.

Förutom att språksvårigheterna orsakar problem för de äldre blir den tunga arbetsbördan än tyngre för de andra som arbetar inom äldreomsorgen. De behöver både ta ansvar för sina kollegers bristfälliga svenska och ta över vissa av deras arbetsuppgifter.

Varför anställer man egentligen personal som saknar svenskkunskaper? För det första finns det inga tydliga språkkrav för anställda inom äldreomsorgen. Det är upp till kommunerna själva att bestämma hur god svenska personalen bör kunna.

För det andra behöver man alla händer man kan få inom äldreomsorgen. Redan i dag råder skriande brist på personal. Och det kommer att bli värre framöver när befolkningen blir äldre och vårdbehovet ökar.

Enligt SKL:s rekryteringsrapport från i februari är äldreomsorgen en av de verksamheter inom välfärden som är i störst behov av fler anställda. Samtidigt visar en medlemsundersökning gjord av Kommunal att 27 procent av de som arbetar inom äldreomsorgen vill byta jobb inom tre år, särskilt de yngre vill lämna.

Personalbristen är ett bidragande skäl till att regeringen slussar nyanlända till äldreomsorgen, bland annat genom ”extratjänster” – en anställningsform som helt och hållet bekostas av staten. Extratjänsterna är inte bara till för att skapa jobb åt nyanlända och långtidsarbetslösa inom välfärden, tanken är att de ska utgöra en resurs och avlasta och stötta övriga anställda. Utifrån Kommunalarbetarens granskning verkar det som att effekten kan bli den motsatta. Situationen blir svårare för de andra när de behöver ta på sig sina icke-svensktalande kollegers arbete eller hålla ett extra öga på att uppgifterna utförs korrekt.

De som arbetar inom äldrevården kan i värsta fall byta bransch, vilket många också verkar vilja göra. Men de äldre har ingen möjlighet att lämna äldreomsorgen. Det är olyckligt att de ska behöva drabbas av samhällets misslyckanden. Att bli äldre är svårt nog.

Naomi Abramowicz , gästkolumnisten på GP juni 2018

 

Ensamheten stor i äldreomsorgen 

Artikel av Ullacarin Tiderman Källa: SKPF

Många äldre med äldreomsorg och hemtjänst uppger att de är ensamma. Närmare sex av tio besväras av ensamhet, fyra av tio säger att de har lätta besvär och nästan två av tio uppger att de har svåra besvär, visar en ny undersökning från Socialstyrelsen.
 
Resultaten bygger på Socialstyrelsen årliga undersökning Så tycker de äldre om äldreomsorgen. Av det totala antalet personer med äldreomsorg, 217 587, svarade 135 085 äldre med äldreomsorg och hemtjänst, 62 procent.
Detta år har Socialstyrelsen satt fokus på tre utsatta grupper:
– De som har svåra besvär av ängslan, oro och ångest.
– De som är besvärade av ensamhet.
– De som känner otrygghet.
 
Måste uppmärksammas
– Det är personer som man behöver få upp ögonen för inom äldreomsorgen. Målet är att alla äldre ska känna sig trygga och få en bra omvårdnad, säger Stina Hovmöller på Socialstyrelsen.
Enligt Socialstyrelsens utredare Matilda Hansson finns flera orsaker till ensamhet, oro och ångest:
– kroppslig sjukdom
– minskad fysisk aktivitet
– brister i kosten
– bieffekter av läkemedel
– förlust av en partner
– försämrad rörlighet
– saknar kontakt med vänner och bekanta
– brister i exempelvis bemötande
– svårt att påverka förändringar
 
Svårt påverka tidpunkt
De som upplever dåligt välbefinnande uppger att det de i större utsträckning har svårt att påverka när personalen kommer. De uppger också att de upplevt olämpligt agerande från personal det senaste året samt att de är mer missnöjda med möjligheten till utomhusvistelse och med måltiderna.  Socialstyrelsen menar att resultaten kan användas av den kommunala äldreomsorgen för att utveckla sitt arbete.
– Man kan exempelvis se till att personalen har kompetens att upptäcka om en äldre person inte mår så bra. Ibland kanske den äldre har svårt att uttrycka detta och i stället kanske man säger att man har ont någonstans, säger Stina Hovmöller.

 

 

Translate »